CategoryOmklädsel

En soffa utan rygg är en… ja, vadå?

Divan, schäslong, dagbädd, ottoman, kanapé… Det tar aldrig slut! Men det är väl så att kärt barn har många namn. En viss skillnad finns även om de är väldigt flytande och tycks suddas ut med tiden. Ordet schäslong kommer från franskans chaise longue och betyder ungefär ”lång stol”. Jag skulle vilja påstå att schäslong är den benämning som täcker in det mesta eftersom den kan ha både fast stoppning och lösa dynor. Idag är väl schäslong en benämning på vilsoffa i största allmänhet. Divanen har sitt ursprung ur den orientaliska ottomanen och är en soffa med lösa dynor istället för rygg och armstöd. En Kanapé har ett osymmetriskt ryggstöd och en dagbädd är; ja vad är egentligen en dagbädd? Ni ser, även Tapetseraren blir förvirrad av alla dessa benämningar. För ett tag sedan dök det i alla fall upp en schäslong i verkstaden. En mycket ledsen och sliten möbel som fick genomgå en makalös förvandling. Följ dess resa i bilderna här nedan.

Renovering av min ärvda van der Velde-fåtölj

Här nedan kan du läsa om hur jag upptäckte att fåtöljen jag ärvt efter min farfar var en van der Velde. Tyvärr var den både sliten, trasig och i stort behov av en renovering. Eftersom det gamla lädret bar minnen och dofter av min farfar så ville jag inte bara riva, kasta och sätta på nytt. Skinnet i sitsen bar spår av en omild behandling eftersom man fortsatt sitta i fåtöljen även efter att vävar och rotting gått sönder. Skinnet var uttänjt och hade även skador i form av en reva i framkant samt en uppe på sitsen. I bilderna nedan tar jag er igenom renoveringen steg för steg.

Läderfåtölj med tellikor

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om slitstyrkan och hållbarheten hos läder. Viktigt att påpeka är att en möbel tapetserad med ett äkta läder måste tas om hand (smörjas med en läderkräm med jämna mellanrum) för att inte torka. Ett torrt läder blir skört och går lättare sönder. En liten reva kan lätt bli en stor och sen ser möbeln ut som fåtöljen nedan.

Med nytt läder från Tärnsjö och en liten uppiffning av stoppningen blev denna okända skönhet som ny igen. Runt rygg och armstöd har lädret fästs med tätt spikad svart möbelspik. Eller tellikor, tenikor som vi Tapetserare ofta kallar dem. Denna dekorativa spik har man funnit på möbler daterade till barocken (ca 1630 – 1750) men är vanlig på framförallt lädermöbler än idag.

Från 1992 till 2011 med hjälp av Tapetseraren och Svenskt Tenn

Ibland blir man nästan förvånad vilken förvandling en möbel kan genomgå. Följ i bilderna här nedan hur en älskad och ärvd fåtölj får en helt ny identitet. Från rutig och sliten till ren och stram men fortfarande välkomnande och inbjudande i Svenskt Tenns tyg Vägen.

En rolig detalj var att Tapetseraren innan mig signerat sitt arbete. Exakt 19 år senare, på dagen, gör jag detsamma.

Åkerblomstolen med det rätta knycket

Vad vet ni om Åkerblomstolen? Känner ni igen den böjda ryggen? Det som kom att kallas ”åkerblomknycket”.

Stolarna med de karakteristiska ryggarna är ritade av arkitekt Gunnar Eklöf i samarbete med läkaren Bengt Åkerblom. Eklöf hade arbetat i sjukhusmiljö större delen av 30-talet då flera av de stora sjukhusen byggdes och inreddes i Stockholm. Han ritade t.ex. hela inredningen till Eastmaninstitutet som stod klart 1936. Åkerblom å sin sida ägnade stort intresse åt vår anatomi och ergonomi och disputerade 1948 med avhandlingen ” Standing and Sitting Posture”. Så att dessa två herrar fann varandra var kanske inte var så konstig. 1949 presenterades den första Åkerblomstolen för marknaden, det blev en succé. Designad enligt Åkerbloms alla idéer runt ergonomi; lägre sitthöjd, bakåtlutad sits, kortare sittdjup samt den typiskt svängda ryggen för att ge avlastning åt hela ryggen.

Eklöf ritade en mängd olika varianter av stolen men alltid med den typiska ryggen med ”åkerblomsknycket”. De olika varianterna kom att produceras på en mängd olika fabriker men störst av dem alla var Nässjö Stolfabrik. Av de ca 120 000 producerade ex kom ca 45 000 att exporteras. Störst framgång hade Åkerblomstolen mellan 1949 och 1958 och den sista Åkerblomstolen ritade Eklöf 1961 till drottning Louise.

I tapetserarverkstaden kom det för några veckor sedan in en karmstol märkt Åkerblomstolen. Den var i behov av ny sadelgjord och lite justering i stoppningen. Till ryggen tillverkades även en liten dyna eftersom ägaren tyckte att det blev lite hårt att sitta mot träspjälorna. Hur det blev kan ni se på bilderna här nedan.