Kategori: Omstoppning

Renovering av min ärvda van der Velde-fåtölj

24 november, 2011 /

Här nedan kan du läsa om hur jag upptäckte att fåtöljen jag ärvt efter min farfar var en van der Velde. Tyvärr var den både sliten, trasig och i stort behov av en renovering. Eftersom det gamla lädret bar minnen och dofter av min farfar så ville jag inte bara riva, kasta och sätta på nytt. Skinnet i sitsen bar spår av en omild behandling eftersom man fortsatt sitta i fåtöljen även efter att vävar och rotting gått sönder. Skinnet var uttänjt och hade även skador i form av en reva i framkant samt en uppe på sitsen. I bilderna nedan tar jag er igenom renoveringen steg för steg.

Från 1992 till 2011 med hjälp av Tapetseraren och Svenskt Tenn

13 juli, 2011 /

Ibland blir man nästan förvånad vilken förvandling en möbel kan genomgå. Följ i bilderna här nedan hur en älskad och ärvd fåtölj får en helt ny identitet. Från rutig och sliten till ren och stram men fortfarande välkomnande och inbjudande i Svenskt Tenns tyg Vägen.

En rolig detalj var att Tapetseraren innan mig signerat sitt arbete. Exakt 19 år senare, på dagen, gör jag detsamma.

Åkerblomstolen med det rätta knycket

26 juni, 2011 /

Vad vet ni om Åkerblomstolen? Känner ni igen den böjda ryggen? Det som kom att kallas ”åkerblomknycket”.

Stolarna med de karakteristiska ryggarna är ritade av arkitekt Gunnar Eklöf i samarbete med läkaren Bengt Åkerblom. Eklöf hade arbetat i sjukhusmiljö större delen av 30-talet då flera av de stora sjukhusen byggdes och inreddes i Stockholm. Han ritade t.ex. hela inredningen till Eastmaninstitutet som stod klart 1936. Åkerblom å sin sida ägnade stort intresse åt vår anatomi och ergonomi och disputerade 1948 med avhandlingen ” Standing and Sitting Posture”. Så att dessa två herrar fann varandra var kanske inte var så konstig. 1949 presenterades den första Åkerblomstolen för marknaden, det blev en succé. Designad enligt Åkerbloms alla idéer runt ergonomi; lägre sitthöjd, bakåtlutad sits, kortare sittdjup samt den typiskt svängda ryggen för att ge avlastning åt hela ryggen.

Eklöf ritade en mängd olika varianter av stolen men alltid med den typiska ryggen med ”åkerblomsknycket”. De olika varianterna kom att produceras på en mängd olika fabriker men störst av dem alla var Nässjö Stolfabrik. Av de ca 120 000 producerade ex kom ca 45 000 att exporteras. Störst framgång hade Åkerblomstolen mellan 1949 och 1958 och den sista Åkerblomstolen ritade Eklöf 1961 till drottning Louise.

I tapetserarverkstaden kom det för några veckor sedan in en karmstol märkt Åkerblomstolen. Den var i behov av ny sadelgjord och lite justering i stoppningen. Till ryggen tillverkades även en liten dyna eftersom ägaren tyckte att det blev lite hårt att sitta mot träspjälorna. Hur det blev kan ni se på bilderna här nedan.

Kerstin Hörlin-Holmquist och Paradiset

24 april, 2011 /

”Möbler är som människor för mig. De ska ha karaktär och personlighet men inte skrika ut sin egenart. Som goda vänner ska de följa en genom åren och vinna tidlöshet med åldern.”

Precis som de flesta stora formgivare har Kerstin Hörlin-Holmquist ett starkt band till sitt yrke och till de möbler och textilier hon formgav. Hon var tidigt övertygad om vilken väg hennes yrkesliv skulle ta. 1948, 23 år gammal, började hon fyra års studier under Carl-Axel Acking på Konstfack i Stockholm.  I slutet av utbildningen ställde Hörlin-Holmquist ut stolen Kraal på Röhsska Museet i Göteborg . Där blev hon upptäckt av Elias Svedberg, dåvarande chef för Nordiska Kompaniets verkstäder, NK Triva och NK inredning. Nu följde ett långt och produktivt samarbete fram till 1965 då NK Triva lades ned. Ur detta samarbete kom bl.a. serien Paradiset ritad 1958. I serien ingår kanapén Lustgården, soffan Paradiset, fåtöljerna Eva och Adam samt taburetten Fikonlövet. Bilderna nedan visar hur fåtöljen Adam får ny stoppning och klädsel.

Efter samarbetet med Nordiska Kompaniet började Hörlin-Holmquist att formge åt OPE möbler i Jönköping. Under samma period formgav hon textilier för Marks Jacquardväveri i Björketorp. 1967-68 öppnade hon tillsammans med företagaren Kjell Roos en egen butik i Helsingborg.  Detta samarbete pågick i ca 10 år och avslutades p.g.a. sjukdom.

På 80-talet inriktade sig Hörlin-Holmquist på möbler för offentlig miljö och samarbetade med A & C Collection i Kristianstad. Den produktiva period som följde har lett till att nästan varje svensk ambassad och utlandsmyndighet är inredd med möbler formgivna av just Kerstin Hörlin-Holmquist.

Kerstin Hörlin-Holmquist design fascinerar i sina lekfulla former. De har dragits ut och tryckts ihop för att skapa olika karaktärer. Dessa karaktärer är inte bara bekväma att sitta i, de passar dessutom alldeles utmärkt att placera i ett hem anno 2011.

 

Tapetseraren pratar om traditionell stoppning. Men vad är det för något?

24 oktober, 2010 /

Gamla möbler är oftast uppbyggda av en, vad vi Tapetserare kallar, traditionell stoppning. Det innebär att den består av grundstoppning och överstoppning. Svenska möbler från efter 1834 kan även ha traditionell stoppning med handsnörda resårer, grundstoppning och överstoppning. Fortfarande känns kanske begreppen lite luddiga, så för att förhoppningsvis klargöra det hela lite har jag satt ihop ett collage av bilder. Klicka på bilderna nedan för att se och läsa om hur en Samsas-soffa, design Carl Malmsten 1960, får en helt ny traditionell stoppning.

Möbler ur Carl Malmstens serie Samsas säljs fortfarande. Men har då en helt ny typ av stoppning med modernare material så som oljebaserat skum. Dessa går såklart också att renovera.