För majoriteten är nog Sven Markelius mest känd som arkitekt. Han inspirerades av den radikala europeiska byggnadskonsten så som Bauhausbyggnader och villor ritade av bl.a. Josef Frank, Le Courbusier och Ludwig Mies van der Rohe. Han kom att ritade några av de första funktionalistiska byggnaderna i Sverige under 1930-talet. Några av de mest kända är Helsingborgs konserthus (1932), Tekniska högskolans kårhus i Stockholm (1928-30 tillsammans med Uno Åhrén), Folkets hus i Linköping (1953) samt Stockholm (1960).

För min del tog Markelius den textila vägen in i hjärta med tyget Pythagoras. Mönstrets tillkomst är en fantastisk historia om hur Sven Markelius och hans fru klippte ut trianglar i olika storlek som de sedan placerade ut på golvet. Därefter kröp de runt och flyttade trianglarna tills det perfekta mönstret uppnåtts. Uppdraget att trycka tyget gavs till Erik Ljungberg i oktober 1952. En inte helt enkelt uppgift då perfektionisten Markelius visste exakt hur han ville ha det, och inte var nöjd förrän trycket var perfekt, på en tät bomullssammet. Mönstret som tog flera månader att ta fram ritades ursprungligen till Linköpings stadsteater samt Kårhuset vid KTH. Idag kan man även njuta av Pythagoras i Eco-Soc-salen i FN-högkvarteret i New York.

Med Pythagoras som inkörsport så fortsatte glädjeruset när jag tittar vidare på Markelius mönster. Både Prisma och Set Square är en fröjd för ögat; perfekta som draperi, till favoritstolen eller att hänga direkt på väggen. Sedan är det bara att gläds åt Mr. Funkis perfekta sinne för färg och form!