Etikett: Fåtölj

Renovering av OPE-fåtölj

30 oktober, 2016 /

Gamla fåtöljer kan ha olika typer av stoppning. Ibland avslöjar stoppningen en del om när möbeln är tillverkad. Fåtöljen på bilderna nedan är tillverkad av OPE (Olof Perssons Fåtöljindustri) troligen på 50-talet eller möjligen 60-talet.

Precis som många andra fåtöljer från 50- och 60-talet är stoppningen uppbyggd av latex/skumgummi. Ett nytt material i 50-talets Sverige. Latex ger möjligheten att skapa både form och komfort. Tyvärr torkar och smular latex sönder när det blir gammalt. Så istället för en skön och mjuk möbel så känns den hård och ibland lite ”knastrig”. Dessutom dammar den. Den gamla torra stoppningen är bara att ta bort helt för att sedan bygga upp en ny stoppning i latex, kallskum (oljebaserat skum) eller vulkaniserat tagel/gummerat tagel. På just den här fåtöljen har kunden valt kallskum till den nya stoppningen. Hos Lindfeldts Tapetseri har vi prover på olika materialval som vi gärna berättar mer om.

Den här fåtöljen har en lös dyna i sitsen, vilket blev vanligare på 50-talet då s.k. spunna resårhus började tillverkas i Sverige. Tidigare var lösa dynor stoppade med dun/fjäder. En dunplymå ger en helt annan form på möbeln. Det spunna resårhuset gav möjlighet till en striktare och mer proportionerlig siluett. Dessutom sitter du bekvämt utan att sjunka ner. Inte sällan är dessa gamla dynor helt eller delvis trasiga. Har själva kärnan gått sönder måste en helt ny dyna tillverkas. Då kan en ny spiralkärna beställas enligt fåtöljens specifika mått och form. De tillverkas fortfarande för hand i Sverige.

Turligt nog är den handspunnakärnan i dessa dynor ofta i gott skick, men vävar och stoppning kan vara trasiga och behöva lagas. I denna OPE-fåtölj behövde dynan renoveras men kärnan kunde sparas. Det ligger ett ganska stort arbete bakom en sådan här dyna. Lindfeldts Tapetseris tapetserare renoverar alltid med varsam hand och med bästa material för lång livslängd. Vi använder t.ex. alltid linnevävar som grundmaterial då dessa har en betydande längre livslängd än jutevävar. Dessutom innehåller de inte samma mängdkemikalier som jutevävar gör.

När stoppningen på OPE-fåtöljen är på plats är det dags att klä fåtöljen i ett nytt tyg. Här har kunden valt en lyxig sammet som ger den gamla fåtöljen en helt ny attityd.

Bruno Mathsson; en älskad svensk formgivare

4 oktober, 2012 /

”Det bekväma sittandet är en ’konst’, vilket det inte bör vara. Istället bör tillverkningen av sittmöbler ske med sådan ’konst’ att sittandet i dem icke blir någon ’konst’”

Att Bruno Mathsson började formge möbler är kanske inte så förvånande med tanke på att han växte upp med en pappa som var snickare.Bruno Mathssons karriär tog sin början med fåtöljen Gräshoppan som han ritade till Värnamo Lasarett 1931. fåtöljen blev dock inte den succé Bruno Mathsson hoppats på och fåtöljerna stod länge undangömda på lasarettets vind.

När Bruno Mathsson några år senare fick ställa ut sina alster på Röhsska konstslöjdmusseet fick han däremot ett stort gensvar och erbjöds en plats på världsutställningen i Paris året därpå, 1937. Det blev en publikframgång och Bruno Mathssons lilla firma i Värnamo fick plötsligt beställningar från såväl Europa som USA. Men karriären stannade upp när andra världskriget bröt ut. Men trots svårigheterna fortsatte han att rita och utveckla sina möbler. Under denna period kom han att bl.a. rita både Pernilla och Pernilla 2.

Just Pernillafåtöljen har i mångt och mycket blivit ett signum för Bruno Mathsson. Senare utvecklade han designen ytterligare så att den bl.a. blev bredare och fick dynor med mjuk stoppning. Eftersom dessa dynor från början delvis tillverkades i latex kan de idag vara i ett ganska tråkigt skick (latexen torkar och bildar ett gummidoftande fint damm som inte alls är så skönt att sitta i). Men misströsta inte! Tapetseraren kan hjälpa dig med det mesta. Allt från ny sadelgjord (natur, svart eller vit), nytt fårskinn där antingen hela eller bara delar kläs. Dynorna kan tillverkas helt på nytt, justera eller bara ges nytt modernt tyg. Det finns en hel värld av möjligheter att förnya din älskade möbelklassiker. För det är ju så att man inte bara sitter bra i Bruno Mathsson möbler, de är vackra att se på också!

Från 1992 till 2011 med hjälp av Tapetseraren och Svenskt Tenn

13 juli, 2011 /

Ibland blir man nästan förvånad vilken förvandling en möbel kan genomgå. Följ i bilderna här nedan hur en älskad och ärvd fåtölj får en helt ny identitet. Från rutig och sliten till ren och stram men fortfarande välkomnande och inbjudande i Svenskt Tenns tyg Vägen.

En rolig detalj var att Tapetseraren innan mig signerat sitt arbete. Exakt 19 år senare, på dagen, gör jag detsamma.

Carl Malmsten och alla hans möbler

18 januari, 2011 /

De allra flesta av oss känner till Carl Malmsten. Även för de som har ett ringa intresse för möbler och formgivning brukar hans namn klinga igenkännande. Han är en av Sveriges största formgivare i modern tid. En egensinnig man som gjorde avtryck i vår historia inte bara med sina möbler utan även som upphovsman till en mängd olika hantverksskolor.

Många är det säkert som kan räkna upp namnet på några av hans mest framgångsrika modeller, så som Samsas, Jättepaddan, Hemmakväll, Lilla Åland, Farmor o.s.v. Men visste du att han också ritade möbler med namn som Ulla, Själevad och Undantaget? Nej, det är inte lätt att hålla reda på alla namn inte minst med tanke på att Carl Malmsten ritade omkring 10 000 olika modeller. Ett imponerande antal.

Med tanke på alla dessa olika modeller så är det inte så förvånande att en lite mindre känd fåtölj dök upp min verkstad innan jul. Det mest spännande var att ägaren inte själv visste att det var en äkta Malmsten. Just denna modell saknade dessutom den klassiska metallplattan på undersidan. Inte heller fanns någon brännmärkning vilket är vanligare på de äldre modellerna.

Så när denna mycket slitna (med andra ord älskade) fåtölj dök upp på Lindfeldts Tapetseri så misstänkte jag direkt att det, trots avsaknaden av märkning, var en äkta Carl Malmsten. Dels för att jag både sett och läst om den här modellen tidigare men också eftersom Carl Malmstens formspråk är svårt att ta miste på. Framför mig stod föregångaren till Samsas, fåtöljen Konsert ritad 1923 till Stockholms Konserthus. Ett ytterligare bevis på dess äkthet hittade jag fastklistrad på ryggens stomme, en fraktsedel. Den lilla papperslappen avslöjade även att stommen var tillverkad på O. Bernström Möbelfabrik i Åseda. En möbelfabrik med anor från början av 1900-talet och som inte bara levererade trästommar till Malmsten utan även DUX, Nordiska Kompaniet, Svenskt Tenn AB m.fl.

Det är sådana här historier som sätter guldkant på min tapetserarvardag. Och ägaren till fåtöljen fick inte bara hem en nyklädd möbel utan även lite mer kunskap om dess ursprung.

Till sist vill jag tipsa om SVT:s öppna arkiv där man kan se en liten intervju från 1970 med Carl Malmsten. Klicka här så kommer du direkt till del 1.