Etikett: Signerad Textil

Klä om en älskad möbel: Fantasi och förändring

Ibland vill man att möbeln ska förändras så lite som möjligt när den kläs om. Att färg och gärna struktur på tyget ska påminna om hur möbeln såg ut när den lämnades in hos Tapetseraren. Klicka här om du vill se hur det ser ut när en möbel kläs om med så lite förändring som möjligt.

Men så finns det de kunder som tänker precis tvärt om. Hur de vill behålla en möbel, kanske på grund av affektionsvärdet, men att den ska förändras så den passar in i just deras hem. De som vågar se möjligheten till förändring i ett nytt tyg. Här följer ett antal makalösa förvandlingar där soffor och fåtöljer fått nytt tyg i Lindfeldts Tapetseris verkstad.

Vissa möbler har renoverats helt från grunden med ny stoppning. Ibland har de bara behövt justerats lite i en trasig stoppning. Men de har alla ett tydligt före och efter de lämnades hos Tapetseraren för omklädsel och renovering.

Här nedan ser du bland annat klassiska karmfåtöljer som kunden valt att klä om med starkt rosa linnetyg från Växbo Lin.  Vackert! Eller soffan som genomgått förvandlingen från ljus grått till att kläs med ärtgröna tyget Rami från Svensson. Vilken glädjespridare!

Mr. Funkis: Sven Markelius

För majoriteten är nog Sven Markelius mest känd som arkitekt. Han inspirerades av den radikala europeiska byggnadskonsten så som Bauhausbyggnader och villor ritade av bl.a. Josef Frank, Le Courbusier och Ludwig Mies van der Rohe. Han kom att ritade några av de första funktionalistiska byggnaderna i Sverige under 1930-talet. Några av de mest kända är Helsingborgs konserthus (1932), Tekniska högskolans kårhus i Stockholm (1928-30 tillsammans med Uno Åhrén), Folkets hus i Linköping (1953) samt Stockholm (1960).

För min del tog Markelius den textila vägen in i hjärta med tyget Pythagoras. Mönstrets tillkomst är en fantastisk historia om hur Sven Markelius och hans fru klippte ut trianglar i olika storlek som de sedan placerade ut på golvet. Därefter kröp de runt och flyttade trianglarna tills det perfekta mönstret uppnåtts. Uppdraget att trycka tyget gavs till Erik Ljungberg i oktober 1952. En inte helt enkelt uppgift då perfektionisten Markelius visste exakt hur han ville ha det, och inte var nöjd förrän trycket var perfekt, på en tät bomullssammet. Mönstret som tog flera månader att ta fram ritades ursprungligen till Linköpings stadsteater samt Kårhuset vid KTH. Idag kan man även njuta av Pythagoras i Eco-Soc-salen i FN-högkvarteret i New York.

Med Pythagoras som inkörsport så fortsatte glädjeruset när jag tittar vidare på Markelius mönster. Både Prisma och Set Square är en fröjd för ögat; perfekta som draperi, till favoritstolen eller att hänga direkt på väggen. Sedan är det bara att gläds åt Mr. Funkis perfekta sinne för färg och form!

En kärleksförklaring till Astrid Sampe

Jag blev förälskad i mönster som Lazy Lines, Thermidor och Windy Way långt innan jag visste vem hon var. Denna fantastiska affärskvinna med oklanderlig smak och näsa för att skapa trender. Hon var 27 år när hon 1936 knöts till NK:s Textilkammare. 27 år, kvinna, maka och mor men framför allt ett geni med fingertoppskänsla. Den ena textilutställningen avlöste den andra på NK:s Textilkammare. Hon lyckades knyta makalösa kontakter med betydelsefulla och högt uppsatta män över hela världen. På toppen av detta var hon alltid nyfiken på nya material och metoder och hon vågade testa, vågade revolutionera.
Astrid Sampe sa en gång: ”Men jag måste tillstå att besvärligheterna i början snarare stimulerade mig!” Ett citat att leva efter och en kvinna att se upp till.