Axel Larsson (1898-1975) är en av Sveriges mesta möbelformgivare verksam från 20-talet till en bra bit in på 60-talet. Trots det är hans namn okänt för många. Även om hans möbler inte är ovanliga. Det tänkte jag försöka ändra på här. För kanske har du en Axel Larsson-stol som står där hemma utan att du vet om det. Kanske känner du till och med igen karmstolen på bilderna här nedan?
Axel Larsson utbildade sig till möbelarkitekt på Tekniska skolan i Stockholm och var efter avslutade studier bl.a. ritbiträde åt Carl Malmsten. År 1925 anställdes han av Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors (SMF) där han arbeta fram till 1956. I företagets namn formgav Axel Larsson ett stort antal moderna men ej modernistiska standardmöbler med hög kvalité. Många av dessa kom att serietillverkas. Några av hans mer kända projekt är möblerna i Göteborgs Konserthus (1936), Hotell Park Avenue i Göteborg (1950) samt Folksamhuset i Stockholm (1960). Axel Larsson ritade även möbler till den svenska Amerikalinjens båtar ”Stockholm” (1938) och ”Kungsholmen” (1953).
Axel Larssons möbler är ofta enkla, släta med hög komfort. Han arbetade helst med svenska inhemska material och blev en förebild för den svenska stilen.
Arbetet med omklädsel och omstoppnig
Här nedan kan du se bilder på hur Lindfeldts Tapetseris Tapetserare renoverar Axel Larssons karmstol modell 1522, ritade 1935. Stolarnas stoppning var trasig och behövde lagas så de gick att sitta i igen. Här hade man tur och viss del av den gamla stoppningen gick att återanvända. Det var framförallt sadelgjorden, remmarna du kan se underifrån, i sitsen som gått sönder. Troligen är dessa i jute, ett skört material med korta fibrer. Så dessa vill man ersätta med hampa eller lin.
Det är fortfarande ett stort arbete då all den gamla stoppningen först måste tas bort helt. Därefter spänns ny sadelgjord och väv på den rena träramen. Går den gamla stoppningen, oftast bestående av kroll eller kokosfiber, att återanvänd så läggas den tillbaka och fixeras med stygn genom hela stoppningskakan. När detta är klart reder Tapetseraren en helt ny överstoppning i tagel, spänner en bomullsdomestik över och mäter ut var knapparna ska sitta.Därefter är stoppningen färdig och karmstolen redo att kläs.
En vadd läggs mellan domestiken och tyget för att skapa komfort och så att taglet inte ska sticka ut genom tyget. Därefter har karmstolarna klätts i ett tyg. Här har kunden valt ett rutigt tyg från Berghems Väveri. Ett nogsamt arbete med de mest hållbara materialen gör att karmstolarna är som nya när de lämnade verkstaden i Solna/Stockholm.
