TaggKlä om

Renovering av OPE-fåtölj

Gamla fåtöljer kan ha olika typer av stoppning. Ibland avslöjar stoppningen en del om när möbeln är tillverkad. Fåtöljen på bilderna nedan är tillverkad av OPE (Olof Perssons Fåtöljindustri) troligen på 50-talet eller möjligen 60-talet.

Precis som många andra fåtöljer från 50- och 60-talet är stoppningen uppbyggd av latex/skumgummi. Ett nytt material i 50-talets Sverige. Latex ger möjligheten att skapa både form och komfort. Tyvärr torkar och smular latex sönder när det blir gammalt. Så istället för en skön och mjuk möbel så känns den hård och ibland lite ”knastrig”. Dessutom dammar den. Den gamla torra stoppningen är bara att ta bort helt för att sedan bygga upp en ny stoppning i latex, kallskum (oljebaserat skum) eller vulkaniserat tagel/gummerat tagel. På just den här fåtöljen har kunden valt kallskum till den nya stoppningen. Hos Lindfeldts Tapetseri har vi prover på olika materialval som vi gärna berättar mer om.

Den här fåtöljen har en lös dyna i sitsen, vilket blev vanligare på 50-talet då s.k. spunna resårhus började tillverkas i Sverige. Tidigare var lösa dynor stoppade med dun/fjäder. En dunplymå ger en helt annan form på möbeln. Det spunna resårhuset gav möjlighet till en striktare och mer proportionerlig siluett. Dessutom sitter du bekvämt utan att sjunka ner. Inte sällan är dessa gamla dynor helt eller delvis trasiga. Har själva kärnan gått sönder måste en helt ny dyna tillverkas. Då kan en ny spiralkärna beställas enligt fåtöljens specifika mått och form. De tillverkas fortfarande för hand i Sverige.

Turligt nog är den handspunnakärnan i dessa dynor ofta i gott skick, men vävar och stoppning kan vara trasiga och behöva lagas. I denna OPE-fåtölj behövde dynan renoveras men kärnan kunde sparas. Det ligger ett ganska stort arbete bakom en sådan här dyna. Lindfeldts Tapetseris tapetserare renoverar alltid med varsam hand och med bästa material för lång livslängd. Vi använder t.ex. alltid linnevävar som grundmaterial då dessa har en betydande längre livslängd än jutevävar. Dessutom innehåller de inte samma mängdkemikalier som jutevävar gör.

När stoppningen på OPE-fåtöljen är på plats är det dags att klä fåtöljen i ett nytt tyg. Här har kunden valt en lyxig sammet som ger den gamla fåtöljen en helt ny attityd.

Tapetseraren renoverar karmstolar ritade av Axel Larsson

Axel Larsson (1898-1975) är en av Sveriges mesta möbelformgivare verksam från 20-talet till en bra bit in på 60-alet. Trots det är hans namn okänt för många. Axel Larsson utbildade sig till möbelarkitekt på Tekniska skolan i Stockholm och var efter avslutade studier bl.a. ritbiträde åt Carl Malmsten. År 1925 anställdes han av Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors (SMF) där han arbeta fram till 1956. I företagets namn formgav Axel Larsson ett stort antal moderna men ej modernistiska standardmöbler med hög kvalité. Många av dessa kom att serietillverkas. Några av hanns mer kända projekt är möblerna i Göteborgs Konserthus (1936), Hotell Park Avenue i Göteborg (1950) samt Folksamhuset i Stockholm (1960). Axel Larsson ritade även möbler till den svenska Amerikalinjens båtar ”Stockholm” (1938) samt ”Kungsholmen” (1953).

Axel Larssons möbler är ofta enkla, släta med hög komfort. Han arbetade helst med svenska inhemska material och blev en förebild för den svenska stilen.

Här nedan kan du se bilder på hur Lindfeldts Tapetseris Tapetserare renoverar Axel Larssons karmstolar modell  1522, ritade 1935. Stolarnas stoppning var trasig och behövde lagas så de gick att sitta i igen. Här hade man tur och viss del av den gamla stoppningen gick att återanvända. Det är fortfarande ett stort arbete då all den gamla stoppningen först måste tas bort helt. Därefter spänns ny sadelgjord och väv varpå den gamla så kallade stoppningskakan kan läggas tillbaka och fixeras. När detta är klart reder Tapetseraren en helt ny överstoppning i tagel, spänner en bomullsdomestik över och mäter ut var knapparna ska sitta. En vadd läggs mellan domestiken och tyget för att skapa komfort och så att taglet inte ska sticka ut genom tyget. Därefter har de klätts i ett tyg från Berghems Väveri. Karmstolarna är som nya när de lämnade verkstaden i Solna/Stockholm.

Klä om en gammal möbel del II: Lika som bär eller åtminstone nästan

Ibland vill man att möbeln ska se ut som den alltid har gjort. För att det är det man är van vid, för att just den färgen passar möbeln eller för att färgen passar så bra hemma till de andra möblerna, tapeten eller tavlan.

Det är i princip omöjligt att hitta exakt samma tyg. Och även om man har turen att göra just det så har med all säkerhet det gamla tyget slitits och blekts över tid. Så färgerna vi ser idag inte alls är de färger som tyget hade när möbeln var nyomklädd. Även om man inte kan hitta exakt samma tyg som möbeln tidigare var klädd i så kan man oftast hitta ett tyg med samma känsla, samma struktur, material eller färg som det gamla tyget. Det händer att man vet direkt när man hittat rätt tyg. Men ibland kan man behöva bläddra lite bland alla tygprover innan man finner det perfekta tyget. Oavsett brukar vi rekommendera att ett eller flera tygprover lånas hem under några dagar. Så att färgen verkligen passar i rummet. Och så att man får se tyget i olika typer av ljus. Ibland tar det längre tid än man tänkt sig att hitta rätt tyg. Man kan behöva låna hem tygprover i flera omgångar. Därför är det bra att boka en tid för att titta på tyg i god tid innan inlämning av möbeln.

Nedan har jag valt ut ett antal möbler med minimal förändring. Där kunden valt ett tyg så likt det tidigare som möjligt. Trots det är förändringen påtaglig.

 

Att klä om en gammal möbel del I: Fantasi och förändring

Ibland vill man att möbeln ska förändras så lite som möjligt när den renoveras. Att färg och gärna struktur på tyget ska påminna om hur möbeln såg ut när den lämnades in hos Tapetseraren. Men så finns det de kunder som tänker precis tvärt om. Hur de vill behålla en möbel, kanske på grund av affektionsvärdet, men att den ska förändras så den passar in i just deras hem. De som vågar möjligheten till förändring. Här följer ett antal makalösa förvandlingar som har passerat Lindfeldts Tapetseri. Möbler som ibland har renoverats helt från grunden. Ibland justerats lite i en trasig stoppning. Men som framförallt har ett tydligt före och efter de lämnades hos Tapetseraren för renovering.

Handtryckt, Snickrat och Tapetserat – Omtänksam hantverkstradition

Det finns så mycket vackert svenskt hantverk att vara stolt över. Det bästa är nog när de olika hantverksformerna möts. Tänk dig en möbel tillverkad i en av alla de möbelfabriker som fanns i Sverige för kanske 60 år sedan. En möbel med starka former, gedigen stomme och med en stoppning bestående av endast de bästa material. En möbel som ärvts från generation till generation, fyndats på loppmarknad eller ropats in på auktion. Som nu 2014 kanske är nedsutten, trasig eller bara behöver en ny och modern touch.

Tänk att denna möbel möter ytterligare ett traditionellt hantverk med anor i 40-talet. Textilier designade av systrarna Jobs. Stora färgglada mönster handtryckta enligt samma metoder som vid företagets start 1944. Mönster som lever kvar sida vid sida med nya mönster och nya idéer som bit för bit växer fram på tryckborden utanför Leksand.

Ibland är det så att någon trädel på möbeln har gått sönder. Då ringer jag min fina snickarvän Pia, så kommer hon och hjälper till att skruva, limma eller måla. För det är ju så att en hantverkare är specialist på just sitt hantverk. Och det bästa som finns är när vi alla samverkar och samarbetar. I vissa fall är vi många som möts; Tapetseraren, Snickaren och de handtryckta tygerna. Resultatet blir inte bara vackert och hållbart det innehåller något annat också; små osynliga fingertryck av hantverkstraditioner att vara stolt över.