Kategori: Fåtölj

Renovering av OPE-fåtölj

Gamla fåtöljer kan ha olika typer av stoppning. Ibland avslöjar stoppningen en del om när möbeln är tillverkad. Fåtöljen på bilderna nedan är tillverkad av OPE (Olof Perssons Fåtöljindustri) troligen på 50-talet eller möjligen 60-talet.

Precis som många andra fåtöljer från 50- och 60-talet är stoppningen uppbyggd av latex/skumgummi. Ett nytt material i 50-talets Sverige. Latex ger möjligheten att skapa både form och komfort. Tyvärr torkar och smular latex sönder när det blir gammalt. Så istället för en skön och mjuk möbel så känns den hård och ibland lite ”knastrig”. Dessutom dammar den. Den gamla torra stoppningen är bara att ta bort helt för att sedan bygga upp en ny stoppning i latex, kallskum (oljebaserat skum) eller vulkaniserat tagel/gummerat tagel. På just den här fåtöljen har kunden valt kallskum till den nya stoppningen. Hos Lindfeldts Tapetseri har vi prover på olika materialval som vi gärna berättar mer om.

Plymå med resårkärna

Den här fåtöljen har en lös dyna i sitsen, vilket blev vanligare på 50-talet då s.k. spunna resårhus började tillverkas i Sverige. Tidigare var lösa dynor stoppade med dun/fjäder. En dunplymå ger en helt annan form på möbeln. Det spunna resårhuset gav möjlighet till en striktare och mer proportionerlig siluett. Dessutom sitter du bekvämt utan att sjunka ner. Inte sällan är dessa gamla dynor helt eller delvis trasiga. Har själva kärnan gått sönder måste en helt ny dyna tillverkas. Då kan en ny spiralkärna beställas enligt fåtöljens specifika mått och form. De tillverkas fortfarande för hand i Sverige.

Turligt nog är den handspunnakärnan i dessa dynor ofta i gott skick, men vävar och stoppning kan vara trasiga och behöva lagas. I denna OPE-fåtölj behövde dynan renoveras men kärnan kunde sparas. Det ligger ett ganska stort arbete bakom en sådan här dyna. Lindfeldts Tapetseris tapetserare renoverar alltid med varsam hand och med bästa material för lång livslängd. Vi använder t.ex. alltid linnevävar som grundmaterial då dessa har en betydande längre livslängd än jutevävar. Dessutom innehåller de inte samma mängd kemikalier som jutevävar gör.

När stoppningen på OPE-fåtöljen är på plats är det dags att klä fåtöljen i ett nytt tyg. Här har kunden valt en lyxig sammet från Sydtextil som ger den gamla fåtöljen en helt ny attityd. Har du också en fåtölj som behöver renoveras? Välkommen att kontakta oss.

På tal om Bruno Mathsson

Pratade nyligen med en antikhandlare med butik i centrala Stockholm. Våra samtal brukar, föga förvånande, oftast handla om möbler. Den här gången behandlade vi just Bruno Mathsson. Hur fåtöljen Pernilla kändes igen av de flesta, ibland förväxlades med Alvar Aaltos möbler och alltid älskas av alla. Min vän antikhandlaren påpekade då att det var en annan av Bruno Mathssons möbler som just nu är hett eftertraktat byte. En fåtölj med förkromat stativ, bärande väv och med två sköna dynor. En fåtölj ritad 1969 och namngiven efter Bruno Mathssons fru.  Fåtöljen Karin.  Även denna pärla kan Tapetseraren hjälpa dig att förnya på en mängd olika sätt. Kanske som nedan, i helsvart?

Bruno Mathsson: En av våra mest älskade svenska formgivare

Att Bruno Mathsson började formge möbler är kanske inte så förvånande med tanke på att han växte upp med en pappa som var snickare. Bruno Mathssons karriär tog sin början med fåtöljen Gräshoppan som han ritade till Värnamo Lasarett 1931. fåtöljen blev dock inte den succé Bruno Mathsson hoppats på och fåtöljerna stod länge undangömda på lasarettets vind.

”Det bekväma sittandet är en ’konst’, vilket det inte bör vara. Istället bör tillverkningen av sittmöbler ske med sådan ’konst’ att sittandet i dem icke blir någon ’konst’”

Bruno Mathsson

När Bruno Mathsson några år senare fick ställa ut sina alster på Röhsska konstslöjdmusseet fick han däremot ett stort gensvar och erbjöds en plats på världsutställningen i Paris året därpå, 1937. Det blev en publikframgång och Bruno Mathssons lilla firma i Värnamo fick plötsligt beställningar från såväl Europa som USA. Men karriären stannade upp när andra världskriget bröt ut. Men trots svårigheterna fortsatte han att rita och utveckla sina möbler. Under denna period kom han att bl.a. rita både Pernilla och Pernilla 2.

Fåtöljen Pernilla

Just Pernilla-fåtöljen har i mångt och mycket blivit ett signum för Bruno Mathsson. Senare utvecklade han designen ytterligare så att den bl.a. blev bredare och fick dynor med mjuk stoppning. Denna modell valde Bruno Mathsson att helt enkelt kalla Pernilla 69, efter året den ritades. Eftersom dessa dynor från början delvis tillverkades i latex kan de idag vara i ett ganska tråkigt skick (latexen torkar och bildar ett gummidoftande fint damm som inte alls är så skönt att sitta i). Men misströsta inte! Tapetseraren kan hjälpa dig med det mesta. Allt från ny sadelgjord (natur, svart eller blekt), nytt fårskinn där antingen hela eller bara delar kläs. Dynorna kan tillverkas helt på nytt, justera eller bara ges nytt modernt tyg. Det finns en hel värld av möjligheter att förnya din älskade möbelklassiker. För det är ju så att man inte bara sitter bra i Bruno Mathsson möbler, de är vackra att se på också! Vill du läsa mer om några av Bruno Mathssons möbler så gör du det här.

Yngve Ekström skapade Lamino, århundradets svenska möbel

”– Kanter, konturer och dimensioner måste studeras noga före maskinen kan ta över.”

Yngve Ekström född 1913 hade tidigt kontakt med möbelindustrin. Redan som 13-åring började han arbeta som snickare på fabriken i Hagafors. Hans intresse för heminredning ledde till att han vid sidan av arbetet studerade teckning, skulptur, bildhuggeri, musik och konsthistoria.

1944 startade han möbelföretaget ESE-möbler (senare Swedese) tillsammans med sin bror Jerker Ekström. Det var tunga första år för bröderna och genomslaget kom först 1952 med en utställning på NK-bo. Innan hade Ekström försökt sälja in sina möbler till diverse möbelhandlare men fått avslag.

1953 ritade Ekström fåtöljen Kurva, en föregångare till Lamino (1956), i böjträteknik och sadelgjord. Lamino som sedermera kom att bli en av svenskarnas mest älskade möbel, röstades fram av Sköna Hems läsare som 1900-talets möbel. Slår man upp en svensk inredningstidning i dag kan man nästan räkna med att få se antingen en Lamino eller en Arka (ritad för StolAB 1958). Det är älskade möbelklassiker som håller i generationer. Lamino finns det dessutom möjlighet att förnya och förändra efter just din smak. Klä om din Lamino i fårskinn, läder eller tyg? Du bestämmer!

Från 1992 till 2011 med hjälp av Tapetseraren och Svenskt Tenn

Ibland blir man nästan förvånad vilken förvandling en möbel kan genomgå. Följ i bilderna här nedan hur en älskad och ärvd fåtölj får en helt ny identitet. Från rutig och sliten till ren och stram men fortfarande välkomnande och inbjudande i Svenskt Tenns tyg Vägen.

En rolig detalj var att Tapetseraren innan mig signerat sitt arbete. Exakt 19 år senare, på dagen, gör jag detsamma.